|
Ofta stöter jag på resonemanget:
”hästen är 7 år och då ska den kunna, bla bla bla” också blir ryttaren irriterad på hästen och inte på sig själv som är den som inte kan få hästen att utföra vad den vill, eller sätter för stora krav på den.
Vad säger det om vi inte lärt hästen och förklarat för hästen vad vi menar, då kan den inte heller ”kunna” det vi förväntar oss av den. En häst som är / år och aldrig riden, den vet inte vad det betyder att bli riden, man måste gå lika varligt fram med den hästen när man börjar rida som man skulle gjort om hästen var 3 år.
Jag vet inte vad det är, som gör att man inte lär ut tålamod som en grundpelare i ridningen. Det är bland det viktigaste för att nå framgång på hästryggen, att ta sig tid att låta hästen förstå. Klart 45 minuters ridning i en grupp på 8-12 elever på hästar som räddar sig genom att läras sig var ridläraren säger och utföra det, ryttaren blir bara en passagerare som åker på en häst.
Då lär man sig inte heller att förklara för hästen, att låta lite rätt blir rätt denna gången för att nästa gång man försöker, bli lite mer rätt. Man lär sig inte heller att prova vad just denna häst behöver, man kan inte heller sitta av efter 30 minuter för att man är nöjd med vad hästen presterat eller rida 58 minuter så det sitter lite bättre det man man vill av hästen.
När man rider finns ingen tid det finns bara här och nu, när ridningen är som bäst, jag skulle önska att fler fick möjlighet att känna den underbara känsla det är att rida i samspel med hästen. Jag skulle önska att fler hästar slapp bli rotbotar i en manege, som lyder en ridlärares röst.
Tyvärr fortsätter många när dom tar steget in till att bli hästägare att se hästen som en maskin som ”ska kunna” då sitter man på sin nyköpta ponny/häst och när hästen inte förstår då blir den en dum häst en häst som köptes för att älska men, men som nu blir en ovän som inte förstår dig och inte, ”kan” vad du förväntar dig. Då säljs den, ofta läser man annonser, där det står att hästen behöver en erfaren ryttare, hästen är svår riden.
Jag tror inte dessa hästar här svår ridna kräver så duktiga ryttare, hästen behöver en ryttare som har tålamod och som inser att det är ryttaren som ska visa hästen vad som förväntas av den. Det finns erfarna ryttare som in kan eller förstår att förklara för hästen som hårt tvingar hästen istället, skarpare bett längre mer slag med spöet, hårdare händer, då tvingar man in hästen i en lydnad, man kan nå en bit men inte hela vägen och glädjen och kärleken i ridningen den tappar man.
Sen stöter man på nybörjare som älskar sin häst och som hästen vet att den aldrig skulle utsätta den för fara, hästen anstränger sig in i det längsta att förstå, även om handen inte ligger helt rätt skänklarna inte hamnar helt som i instruktions boken. Ridningen består ändå av glädje och harmoni, hästen går så gott det går och ryttaren säger en gång till vad den vill, samspelet finns där.
Den ryttare som letar felet i sin gen ridning, den ryttaren är jag också övertygad om att den kan klara alla dessa missförstådda hästar som varje år annonseras som problemhästar. Förutsatt nu att hästen är frisk, men den som lyssnar på hästen hittar ofta problem tidigt innan hästen blir skadad och kan ha friska hästar länge.
Det skulle kräva att fler ryttare började förstå att en häst inte ”ska kunna” utan ryttaren ska visa och föra hästen så den förstår vad jag vill. Mer ridning som bygger på kärlek och samspel med hästen, nu säger jag inte att man ska vara mesig, man ska vara tydlig och verkligen visa hästen vad man vill så att kan förstå vad som förväntas att den ska utföra.
|